Modern spionsaga, eller…

gd.se kan man läsa historien om den Sandvikenfödde Marianne Nordblom och hennes förehavanden med den italienske forskaren Bruno Pontecorvo. Eller rättare sagt en del av deras resa. Kärlek och kanske lite spioneri eller ideologi gör att de hamnar i Sovjet.

Det här är ett av väldigt många människoöden. Sådana som säkerligen överträffar dikten med råge. Därför blir det extra intressanta att läsa. Klicka på länken ovan och läs. Mycket nöje.

Spela på rött eller svart

Det här hände sig en gång för lite drygt 30 år sedan. Jag var på resa i de södra delarna av Europa. Inget direkt mål utan jag bara gled omkring. Jag hamnade en dag i Monaco, det lilla furstendömet vid medelhavets strand. Är man i Monaco då ska man naturligtvis pröva lycka på något casino.

Kvällen kom, jag hade duschat och klätt mig vackert. Tog mig gåendes till det närbelägna casinot och gick in i den mycket vackra spelhallen. Satte mig vid ett av rouletteborden och växlade in motsvarande 500 svenska kronor. La en hundring på rött. Nummer 19 kom och den är röd. Kanon, dubbla penningar. Min ynka hundring var nu helt plötsligt 200. Jag lät den ligga kvar.

Croupieren tar tag i kulan och snurrar den mot hjulet igen. Det hackar till och kulan faller ner på nummer 34. Rött igen. Mina 200 blir nu 400. Det här går ju bra. Jag låter alla penningar ligga kvar. Jag satsar 400 på en sak. Croupieren tar tag i kulan igen och sätter den i rörelse. Farten saktar in, kulan hoppar och faller ner på nummer 12. Herre min gud, nu igen. 800 pigga kronor i min hand. Jag tar bort tvåhundra och låter sexhundra ligga kvar på den röda markeringen. Jag känner att det börjar svettas lite, spänningen stiger.

Croupieren tar nya tag och snurrar kulan igen.  En enkel nia blir resultatet och den är också röd. Fantastiskt. 1 200 kronor ligger nu på bordet. Jag har haft fyra rätt av fyra möjliga. Ska jag ta en chans till. 1 200 kronor är trots allt en god middag för två. Vem den andra är visste jag inte just då. Det fick bero. Jag låter summan ligga kvar. Fem i rad, jag det kan bli härliga pengar.

Kulan snurrar och… stannar på 32. Röd igen. Nu börjar det bulta lite, 2 400. Nu kan vi välja ett riktigt gott vin till maten. Jag vill gärna ha Champagne som inledning på denna lyxmiddag, så jag låter pengarna ligga kvar. Summan av roulettebordet blir 666, djävulens nummer. Det kan väl ändå inte påverka min sjätte omgång.

Croupieren lägger ett ögonblick på mig, tar sedan kulan och snurrar den. Det hoppar till i skålen och kulan faller ner på ett, en enkel etta. Hepp så blev det helt plötsligt 4 800 kronor. Hjärtat ökar i takt. Nu kan det bara rulla på, Sju är mitt lyckotal, så nu känner jag mig ganska säker. 4 800 ska inom någon minut fördubblas till 9 600 kr. När detta har skett ska jag ta mina pengar, glida iväg genom Casinot, växla, hitta en vacker dam att bjuda på middag, där inget sparas, och bara riktigt njuta av den varma kvällsbrisen.

Nya tag om kulan, nytt iväg skjutande av kulan och nya hackanden. Jag följer kulans framfart där den hoppar och faller ner i facket där det står 17. Men va …, den är ju svart. Jag ser som i trans hur min middag med den vackra damen bara försvann. Croupieren tittar på mig och drar in mina pengar. Allt bara försvinner från mig.

Jag reser mig och går därifrån. Inga vackra damer som vill följa med, jag är ganska black. På hemvägen stannar jag till vid hamburgerkiosken, tar en lyxhamburgare som kostar 80 kr. Sedan börjar jag räkna. Jag var smart nog att ta undan en hundring, så jag har fått mat gratis och har ändå 20 kronor över. En vinstkväll. Grattis till mig.

Vill du uppleva spänningen med Roulette kan du lära dig spelet på http://roulettespelet.se/  Lycka till.

Hallansås tillkomst

Numera bor jag så att jag ser Hallandsås varje dag. Det innebär att jag då blir nyfiken på hur denna ås kom till. Här är den historien…

Där bodde två jättar långt uppe i Småland. Så en gång blev de osams och så tog den ene jätten alla sina tillhörigheter och sin jord och stoppade in i en säck. Sedan tog han den på ryggen och gav sig ut på vandring. När han så kom ett stycke gick han där hål på påsen. Allt som han hade i säcken rann ut, och så blev det Hallandsås. Så kom han ut till havet och där satte han sig att vila. Då han skulle gå igen och tog fatt i säcken, märkte han att den var nästan tom. Han blev då så arg och kastade hela säcken ut i havet. Det blev Hallands Väderö.

Denna historia är naturligtvis helt sann och det är bland annat därför man har så evinnerligt svår att borra i åsen. Den jord som har lagts på åsen vilar på en Jättens alla saker. Det vet ju var och en att en skräphög inte är massiv utan där finns en hel massa ihåligheter. Hade man känt till den här innan man började bygga tunneln, så hade man säkert aldrig börjat borra.

Kannibaler

I ett landsting anställde man fem kannibaler som handläggare av sjukvårdsärenden…
Första dagen träffar dom chefen och han säger åt dom: Nu har ni arbete och ni kan gå och äta i vår personalmatsal, så låt kollegerna vara i fred.
Det lovar kannibalerna på heder och samvete.

Efter tre veckor kommer chefen igen och säger:
-Det saknas en städerska. Är det någon av er som vet var hon är?

Kannibalerna nekar naturligtvis och säger att de lovade ju att inte röra någon. Chefen tror pådom och lämnar gänget.

-Okej, vem av er rötägg har käkat upp städtanten?
Den minsta kannibalen räcker upp handen och säger:
– Det var jag..
– PUCKO… Nu har du förstört allt. Här har vi gått och myst, smaskat på en och annan avdelningsdirektör någon sektionschef ett gäng konsulter och några andra chefer, utan att någon märkt det. Och så ska du, ditt djävla ljushuvud, förstöra allt genom att kalasa på en städerska. Det kunde du väl räknat ut att det skulle märkas direkt…